INDEXFONDER: ÖKAT INFLÖDE GER EFTERVERKNINGAR PÅ MARKNADEN

STOCKHOLM (Direkt) Att välja en indexfond är enligt många bedömare ett bra och billigt sätt att få en bred exponering mot aktiemarknaden. Enkelt, bekvämt och relativt tryggt. Men den allt större andelen indexfondssparande för med sig konsekvenser. Ett ökande indexägandet kan bidra till onormala svängningar enligt Ulf Petersson, börskrönikör på Dagens Industri.
"Ett ökat inflöde i indexfonder kan föra med sig artificiellt uppskruvade bolagsvärderingar", skriver Ulf Petersson.
Den åsikten står dock inte oemotsagd. Den amerikanska investeringsfirman Blackrock menar att fondförvaltare kan dra nytta av volatiliteten och en balansering därmed kan ske.

Det senaste decenniet har indexfonds- och ETF-ägandet (börshandlade fonder) inom S&P 500 (USA:s 500 största börsnoterade bolag) dubblerats i storlek.

I vissa enskilda amerikanska bolag har detta så kallade passiva ägande till och med gått om det aktiva fondägandet i omfång, enligt uppgifter i Wall Street Journal.

Vad gäller Europa och Sverige går trenden i samma riktning, även om det är en bra bit kvar till den andel indexfondsägande som är fallet på andra sidan Atlanten.

Enligt en sammanställning gjord av Fondbolagens förening uppgick svenskarnas andel indexfonder, som exempelvis Avanza Zero, per den 30 september i år till 15,5 procent av den samlade fondförmögenheten, att jämföra med 11,7 procent vid motsvarande tidpunkt för tre år sedan.

Motsvarande siffror för USA är idag 48 procent indexfonder, enligt den senaste statistiken från det globala investeringsanalysföretaget Morningstar.

Ulf Peterson, börskrönikör på Dagens Industri, ser en risk i det faktum att ökat nettoinflöde till indexfonder innebär att dessa ska nettoköpa aktier i de i index ingående bolagen, oavsett värdering.

Enligt Ulf Petersson är det dock inte endast på uppsidan det finns en problematik:

“Det kommer fungera på liknande sätt med extra nedtryckta värderingar vid marknadsoro, när privatsparare i strid ström tar ut sina pengar från indexfonder”.

Enligt en nyutkommen oktoberrapport från Blackrock uppgår indexinvesteringar för tillfället till strax under 20 procent av det totala värdet på den globala aktiemarknaden.

I rapporten argumenterar Blackrock för att en situation med ineffektiv prisbildning ännu inte uppstått, trots en ökad andel indexfondsägande.

När och om så väl sker, ser Blackrock en fördel för aktivt förvaltade fonder. Fondförvaltare kommer då kunna dra nytta av tillfälliga svängningar skapade av bristande priseffektivitet, och på så vis förbättra sin fonds prestation. Det är enligt rapporten troligt att ett sådant scenario i sin tur leder till en ombalansering och uppsving för aktivt förvaltade fonder, vad gäller kapitalflöden.

Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar i Sverige, påtalar att man inte ska stirra sig blind på nettoflöden, utan även ta bruttoflöden i beaktning.

Sett till bruttoflöden har det i Sverige hittills i år placerats 316 miljarder kronor i fonder totalt, varav 84 miljarder i indexfonder och 232 miljarder i övriga aktiefonder.

Detta innebär att intresset för att placera pengar i indexfonder fortfarande är betydligt lägre, med en andel på 27 procent, än för övriga aktiefonder. Samtidigt summerar nettoflödet en ökning för indexfonder med 29 miljarder kronor, medan övriga aktiefonder noterar en minskning om 4 miljarder kronor.

Hur går detta ihop? Jonas Lindmark förklarar det delvis med att indexfonderna i många fall inte har funnits lika länge som aktivt förvaltade fonder. De senare har därmed en högre andel sparande som pågått under lång tid. Åtskilliga av dessa aktivt förvaltade fonder ser nu stora utflöden, då många sparat klart och vill ta ut sina pengar för konsumtion. Två exempel där detta är särskilt tydligt är skattefonderna från 70-talet samt allemansfonderna från 80-talet. Denna faktor är en bidragande orsak till att nettoflödet för aktivt förvaltade fonder är sämre, relativt indexfonder.

Angående marknadseffektivitet och -balans poängterar analyschefen att även om så mycket som hälften av aktieplaceringarna framöver skulle ske via passiva indexfonder, så kommer det ändå finnas gott om kapital som aktivt letar hög avkastning. Allokeringen kan även gå via andra marknader och strukturer, som företagsobligationer och riskkapitalbolag.

“Chansen att hitta lönsamma investeringar bör öka om många är passiva, så det finns en balansmekanism”, skriver Jonas Lindmark.