ALMEGA: FACKENS HÖGA LÖNEKRAV ÖKAR RISK FÖR KONFLIKTER – HATT

STOCKHOLM (Direkt) Facken inom industrins lönekrav på 2,8 procent är långt över vad någon del av näringslivet kan bära i kostnadsökningar. När det skiljer sig så mycket mellan krav och vad företagen kan gå med på finns det risk för konflikter i avtalsrörelsen 2016.
Det säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

”Med ett stort avstånd mellan fackens krav och vad vi som arbetsgivarrepresentanter ser att vi kan gå med på finns en risk för att det blir stökigare än vad det annars skulle behöva vara”, säger hon.

Ytterligare en risk som hon ser är att den spruckna LO-samordningen gör att vissa fackförbund kommer att kräva högre löneökningar än industrin, som i nuvarande modell sätter normen för löneökningarna.

”Risken är att vi nu får en mer orolig tid”, säger Anna-Karin Hatt.

Hon säger att det inte finns på kartan att teckna avtal med löneökningar i nivå med de 2,8 procent på ett år som industrifacken krävt.

”Stora delar av det svenska näringslivet har inte möjlighet att bära löneökningar som ens är i närheten av dessa nivåer eftersom konkurrenskraften för många företag utvecklats i fel riktning de senaste åren”, säger hon.

Hon säger att tjänsteföretagen inom Almega är utsatta för en allt hårdare internationell konkurrens och har haft svårt att höja sina priser de senaste åren, samtidigt som de betalat ut ganska höga löneökningar i ett för dyrt avtal den förra avtalsrörelsen.

”Då är utrymmet för löneökningar lägre, det är nu väldigt begränsat utifrån konkurrenskraften”, säger Anna-Karin Hatt.

Hon säger att de höjda arbetsgivaravgifterna för unga dessutom ytterligare begränsar företagens möjligheter att höja lönerna.

”Det har ätit av det löneutrymme som annars kanske hade kunnat finnas. De facto har regeringen med sin politik minskat utrymmet för att företagen ska kunna bära löneökningar”, säger hon.

Hon säger att om avtalsrörelsen resulterar i löneökningar som tjänsteföretagen inte kan bära kommer det att gå ut över sysselsättningen, eftersom det är just i tjänsteföretagen som de nya jobben skapas.

”Vi måste få avtal som stärker tjänsteföretagens konkurrenskraft så att vi kan skapa fler jobb”, säger hon.

Anna-Karin Hatt talar också om behovet av att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för personer med kort utbildning och det hinder som Sveriges relativt höga ingångslöner utgör. Något förslag om att sänka ingångslönerna har dock inte Almega.

”Vi har inte pekat ut områden där vi vill att de ska sänkas, men vi ska inte förvärra problemet och ytterligare höja trösklarna in på arbetsmarknaden”, säger hon.

På frågan om vad hon tror om avtalsperiodens längd säger hon att arbetsgivarsidan traditionellt har velat ha längre löneavtal för att få bättre förutsägbarhet, men att dagens osäkra ekonomiska läge och låga inflation talar för kortare avtal.

”Inflationen är låg och experterna är inte överens om det är en strukturell förändring till följd av digitalisering och globalisering eller om det är tillfälligt. Inflationen gör att vi har ett svårbedömt ekonomiskt läge”, säger hon.

 

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt